78617141 (kopia)

Foto Thinkstock (featured image)

Vi som vill göra saker på vårt eget vis

Ledaren Som 12-åring lär jag ha deklarerat att jag aldrig skulle starta ett eget företag eftersom pappa alltid hade olika bolag som gick mer eller mindre bra, och reste mycket. I mitten av åttiotalet stod inte heller företagande och entreprenörskap särskilt högt i kurs hos varken politiker eller allmänhet.

monopaul

Pål Johansson

Åtta år senare registrerade jag stolt KIT Camping HB. Karlsson, Isaksson och Thand, vänner från gymnasiet och med ett års erfarenhet från ekonomlinjer i Stockholm och Uppsala arrenderade Lits Camping från Östersund kommun. Vinstmaximerande som vi var så gjorde vi allt själva, vilket innebar att arbetspasset började fem på eftermiddagen och slutade klockan 22, och följdes därefter med en timmas städning av toaletter, urinoarer och duschar. Sedan köra hem på natten för att vara tillbaka och öppna klockan sju på morgonen. På en camping är det mest gäster på morgon och eftermiddag så dagarna var utmärkta att sitta med huvudboken för den löpande redovisningen. Jo, den var i papper på den tiden. De lediga dagarna åkte man och gjorde inköp till butiken som vi hade på campingen. Efter som den var liten och med verksamhet bara i 10 veckor var det bara GB Glass-bilen som vi lyckades övertala att köra förbi. Mammas polo kändes väldigt liten när vi backade in vid lastkajen för att hämta mjölk.

Den första deklarationen gjordes när vi samlades i ett studentrum i Uppsala med alla pärmar och papper och försökte förstå de märkliga instruktionerna från Skattemyndigheten samtidigt som vi höll på det studentikosa och drack punsch under ifyllandet.

När jag 20 år senare startade mitt andra företag så var allt så otroligt mycket mer administrativt enklare. När jag började på Företagana så gladde jag mig mycket åt att vår första grundliga undersökning om företagandets villkor som visade att 85 procent av Företagarna själva var mycket stolta över att vara företagare och ansåg att det möttes med uppskattning från omgivning.

Mina företag har varit resultatet av att jag varit tvungen att hitta en organisationsform för att göra det jag vill. Jag hade ju bestämt mig som 12-åring att inte bli företagare. Länge trodde jag att det var jurist som var mitt kall, kontinuerligt varvat med drömmar om att bli solocellist eller solotrombonist. Just det där med att jag hade två instrument som jag gillade gjorde nog att jag trots parallella musikstudier under gymnasiet inte blev musiker. Jag blev ekonom och hamnade på Handelshögskolan istället för i Uppsala som jag planerat för. Jag åkte till St Petersburg för att studera ryska eftersom jag ville bo där och jobba för svenska företag, men insåg att jag inte gillade att göra affärer med en Kalasjnikov i bakfickan så jag blev kvar i Sverige. Jag tänkte minsann inte söka till McKinsey eftersom jag inte fick sommarjobb där ett år och hamnade ändå på McKinsey via en tur till en PA-byrå.

Med detta vill jag ha sagt att karriärer planernas inte så lätt. Men att planera för att göra karriär är rätt. Och de flesta av oss har planerat för att göra karriär utan att starta företag. Är du en av dem som tänker att du inte är någon företagartyp så är du välkommen till företagarlivet. Företagare är unika men har ett gemensamt och det är att de vill göra sakerna på sitt vis. Är du en sådan? Ja, då är det bara att bege dig till www.verksamt.se och sätta igång!

Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna